Jag kom först till jobbet i morse. En smula sömndrucken får man anta, eftersom person nummer två som gled in genom dörren, utbrast: "Såg du kistan!?!"
"Va...?" sa jag.
"Kistan! Den står en likkista under trappen!", sa han med skräckblandad förtjusning.
Han hade fotat den och allt så det var helt sant. TYVÄRR (med väldigt stora bokstäver) var den inte kvar när jag kom ut lite senare på dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar