tisdag 20 juni 2017

Etapp 4 - Paris

Så var framme vid slutdestinationen.
Sacre Coeur 

Den vita staden


När vi traskade upp hittade vi lite rolig street art. (Mobilkamera)
(Mobilkamera)


(Mobilkamera)
 
Lite tjusiga hus i Montmartre (Mobilkamera)

Blommor på en stenvägg.

Moulin Brun. 


Ressällskapet tar igen sig en stund på Champs elysees.

Vi såg inte bara Eiffeltornet från vårt rum. Vi såg även en innergård med prunkande blommor.

Vi besökte Père-Lachaise.

Där ligger Jimpa.

Och förmodligen någon oerhört prominent släkt.


En tom riddarrustning vakar över de osaliga andarna.

Ramses den 173:e?

Han har fått mosshår!

Pianovirtousen, Chopin.

Och så besökte vi Pont Neuf: Hade inget hänglås med oss.

Tittade lite på båtlivet.

Och avslutade det hela storartat. Med Léscargot, så klart!

Au Revoir, France!

Etapp 3 - Grenoble till Paris

Så var vi på väg igen. Moidieu-Détourbe. (Mobilkamera)


Kom på avvägar uatnför Saint-Étienne....(Mobilkamera)

Hittade rätt igen. Thiers. Auvergne.
 
Hittade vackra vallmofält i Dun-sur-Auron.

Dun-sur-Auron

Och lite andra blommor också....Dun-sur-Auron
Kanal med akvedukter. Châtillon-sur-Loire.

Och landskapet hade nu blivit plattare. Nohan-en-Goût (Mobilkamera)



tisdag 6 juni 2017

Etapp 2 - Route Napoleon

Route Napoleon - N85 - från Nice till Grenoble

Från Wikipedia : 
"Uppkallad efter Napoleon Bonaparte. Han landsteg i Golfe-Juan den 1 mars 1815 från sin exil på ön Elba för att återta tronen och ville snabbt nå Lyon utan att behöva möta den nya regimens trupper i Rhonedalen. Han valde därför att marschera över bergen och det är denna väg som nu bär hans namn. På kort tid nådde han Grenoble, och den 20 mars var han åter i Paris."

Vi gjorde resan Nice - Grenoble på två dagar.

Bonaparte himself.

Långt där nere ligger Nice.

Vackra vägar slingrade upp genom bergen.

Vi stötte på lokalbefolkningen.

Runt 10 på morgonen. Solen har ännu inte orkat ner mellan bergen. Jag frös. Så klart.

Skorpan som tog oss de ca 120-130 milen genom Frankrike.

Ressällskapet. Ofantligt nöjd med tillvaron.

Makalöst sceneri.

Floden har gröpt sig ner ca 700 meter. Ja, jag hade svindel.

INTE jag. Jeeesus liksom....

Det skapades starka uppvindar längs med klippväggarna.

Och där svävade de....


De fantastiskt vackra och imponerande Kungsörnarna. Så tyst. Inte ett vingslag. De bara flöt genom luften. Så imponerande.

Galet vackert.

Sjön är alldeles turkos (på riktigt) eftersom den naturligt innehåller mycket klor (läste jag).
Vi stannade och åt en god lunch hos dessa.

Och den här.

Utsikten från terrassen där vi åt, gick inte av för hackor.

Jag fick se mina Lavendelfält. De blommade inte, men var vackra ändå.

Ju högre upp vi kom, desto fler toppar med snö.

Nysått.

Väl framme i Grenoble, tog vi linbanan upp till utsiktspunkten.

Grenoble

Grenoble, och långt långt långt bort i fjärran till vänster tornar Mont Blanc. Påstods det.