Tog en eftermiddagspromenad. Med mig som sällskap hade jag kameran. Kom hem med en massa bilder på något som kändes som en svunnen tid. Så även fast det är alldeles väldigt mycket nutid så fick jag för mig att "gulna" fotona lite. Bara för få dem att komma in the mood med hur min promenad kändes, så att säga.
Det var här man växte upp. Och det är här man bor. Vilken utveckling. Vad ska komma härnäst? Det är verkligen spännande.
Av någon anledning finner jag ofta parkbänkar bland fotona när jag kommer hem. Vet inte varför. Tycker dom på något sätt ser så sorgsna och övergivna ut. Och så måste jag fota. Impulsiv tvångsmässig störning.
Den mer eller mindre bortglömda amfiteatern. Läste någonstans att parkteatern visar färre och färre uppsättningar här eftersom det är så svårt för de stora produktionerna att ta sig fram till den. De stora lastbilarna som används av produktionerna, that is. Lite synd.
Sommaren var om möjligt kortare än någonsin i år. Tycker dessutom att Stockholms stad kunde vara lite mer flexibla med öppnings- och stängningstider. Varför måste bassängen tömmas i mitten på augusti? Vet inte varför jag överhuvud taget funderar över detta eftersom jag inte badat här de senaste, i alla fall, 25 åren. Damen till vänster plockade, för övrigt, blommor.
2 kommentarer:
lite som en ångestparad kände jag
härligt.
Skicka en kommentar