Wohoooooo!
Och så ändå....nästan så att en liten tår ville trilla över min kind.
Jag HATAR det där jävla stället av hela mitt hjärta, men jag älskar faktiskt en hel del av alla de där människorna.
Hade förresten aldrig någonsin i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag skulle bli så uppvaktad på sista dagen. Trodde verkligen att jag skulle kunnat smyga ut bakvägen typ. Men no no... tårta och hela kittet.
På måndag börjar ett nytt liv, eller egentligen har det redan börjat.
Det började när jag klippte av mig håret.
1 kommentar:
Hurra för dig!
Skicka en kommentar