Man fick ju klagomål

Så man var ju tvungen att byta layout så att inte den enda läsaren skulle få hjärnblödning.

Så. Duger det här?

Den gulnade världen

Tog en eftermiddagspromenad. Med mig som sällskap hade jag kameran. Kom hem med en massa bilder på något som kändes som en svunnen tid. Så även fast det är alldeles väldigt mycket nutid så fick jag för mig att "gulna" fotona lite. Bara för få dem att komma in the mood med hur min promenad kändes, så att säga. 

Det var här man växte upp. Och det är här man bor. Vilken utveckling. Vad ska komma härnäst? Det är verkligen spännande.

Av någon anledning finner jag ofta parkbänkar bland fotona när jag kommer hem. Vet inte varför. Tycker dom på något sätt ser så sorgsna och övergivna ut. Och så måste jag fota. Impulsiv tvångsmässig störning.

Den mer eller mindre bortglömda amfiteatern. Läste någonstans att parkteatern visar färre och färre uppsättningar här eftersom det är så svårt för de stora produktionerna att ta sig fram till den. De stora lastbilarna som används av produktionerna, that is. Lite synd.

Sommaren var om möjligt kortare än någonsin i år. Tycker dessutom att Stockholms stad kunde vara lite mer flexibla med öppnings- och stängningstider. Varför måste bassängen tömmas i mitten på augusti? Vet inte varför jag överhuvud taget funderar över detta eftersom jag inte badat här de senaste, i alla fall, 25 åren. Damen till vänster plockade, för övrigt, blommor.

Hälsningar från sjukstugan

Idag var det tänkt att jag skulle en kombinerad "konferans/kickoff" med jobbet. Jag brukar tycka sånt är så där lagom roligt, men av någon underlig anledning såg jag faktiskt fram emot det.
Kanske var det just därför som jag nu inte kom iväg.
Det började med att jag inte kunde somna. Oklart varför. Efter ett par timmars snurrande insåg jag att det kändes som jag hade en klump i halsen Något som inte kunde sväljas ner. Den växte och växte och till slut tänkte jag att "Nä men det är väl lika bra att få det överstökat - jag går upp och kräks."
Men det gick inte. Det enda som hände, i princip, var att något i halsen knöts sig i kramp. Det började värka konstigt i öronen och i tungan. Mycket egendomligt. Jag hade föredragit att spy.

Och nu sitter jag här i soffan och har ont i hela kroppen och med en lite mindre men fortfarande påtaglig klump i halsen.

Obehag

Alltså.
Den där killen som lämnade en man på tunnelbanespåret efter att ha rånat honom. Givetvis kan man inte undgå att undra hur i himmelens namn han tänkte. Om han tänkte. Är han helt empatibefriad eller vad är problemet så att säga.
Men.
Jag tycker den här häxjakten efter honom som bedrivs på sociala medier börjar bli obehaglig nu. Behöver vi verkligen dela övervakningsbilden på honom, med tillhörande hätska textkommentarer, på Facebook?

Mer oredigerat från den tyska staden

Om någon undrade vart den svenska sommaren tog väg så kan jag upplysa om att det troligtvis hela tiden varit i Berlin. I alla fall om man ska döma utav växtprakten.

Jag har försökt klura ut vad det står på huset men måste se mig som besegrad. Nåt om "Wilhelm Müllers väskor"...kanske..

Jag skulle vilja se planritningen över det vänstra huset...

Udda placering av krukväxt.

Berlindjungel.

Jag undrar om de på något sätt "tvingat" träden att växa så där lite lagom snett ut över gatan så att det blir så där tjusigt lummigt.

Ogräsbekämpningen verkar inte vara högprioriterad. Till vänster i bild syns ressällskapet med IKEA-väskan on display.

Ogräsbekämpning på tak, verkar inte heller prioriterad.

Har funderat över alla husmålningar och hur de kommit dit. Vem har balanserat där uppe, typ?

Hotell och restaurang.

Nedlagt? Känns troligt.

Hojklubb med andra intressen än att idka inkassoverksamhet.

En bakgård? Eller är det helt enkelt porten till die wald?

Tittade på det här huset och blev nästan sjösjuk.

Här var jag inne på någon typ av ihopbuntad jordglob, men det ska tydligen vara en "husboll". Mm, precis. Den som vill veta mer kan läsa här.

Och med Betlehemskyrkans återskapade spira hälsar vi Berlin auf wiedersehen.

Ett oredigerat Berlin

Det kändes som en god idé att låta fasadklättrande vila för en helg.

Unter den Linden, och det ser nästan ut att vara vår. Snälla, låt det vara sant.

Ett förintelsemonument.

Vi tänkte eventuellt gå in på DDR-museét. Ända tills vi gick in i foajén och kände fukten, värmen och sorlet slå emot oss.

En ballongvärld. Eller nåt. Färggrant var det i alla fall.

Den här spårvagnen gick hela vägen till Falkenberg! Heja BVR!

Karl Marx Allee är en skojfrisk plats.

Fast den har i alla fall en tjusig allé.

U-bahn, U8

Ressällskapet planerar vägen hem.

Man kanske borde tagit en tur med bar-spårvagnen.

Istället för att ta en tur med apostlahästarna längs med muren.

Så här kan man bo. Alldeles tydligen. 

På radion nu

Bloody hate it !!!