Det går fort, jag tycker

Har något DNS-fel på mitt bredband. Tappar hela tiden kontakten med nätet.
Nu har jag delat en surfpunkt från mobilens uppkoppling och surfar på lappen via den i stället.
Det mest intressanta är nog att, oj vad det går geschwint!
Hallå Comhem? Var är mitt 100 Mbit's bredband?

Kanske borde fortsätta surfa så här i stället....

Va?

Försöker titta på Uppdrag granskning men hör inte vad de säger eftersom jag blir helt distraherad av personen till höger i bild som står och viftar.
Kan man inte lika gärna texta?
Och vad händer när SVT kommer på att programmen dessutom måste syntolkas?

Bakfull

Igår drack jag en halv flaska rötjut, inmundigade en köttmacka (det var faktiskt vad det stod på menyn att det var, och det var alldeles sant) och fick berättat för mig en story som alldeles uppenbarligen var helt sann, om än en av de mer osannolika kanske.
Jag var glad och fortsatte babbla på även när jag kom hem.
"Är du full?", frågade Andreas snart.
Och även om jag kanske inte ville tillstå det i just det ögonblicket, blev det alldeles enormt tydligt att så var fallet, i morse när klockan ringde 6:00.

Hualigen.

Halv fyra

Det serverades tårta till en nybliven 50-åring på jobbet idag. Det var två tårtor. En prinsess- och en frukttårta.
"Åh....vilken ska man välja...?" sa en kollega.
"Ta en liten bit av varje." sa en annan uppmuntrande.

Sen kom jag. Och tog en stor bit. Av varje.

Ja jäklar!

Nu ska det bli gott med crabcakes.

Summering av dagen

Den är förvisso inte slut, men i alla fall.

Jag har nyst vid 3 separata tillfällen idag. Två gånger vid varje tillfälle. Är jag sjuk?

Svenska och Polska jeans har tyg av olika tjocklek. De polska är tjockare. Måste vara dålig isolering vintertid i de Warszawska kvarteren som är orsaken.

Idag provar vi att göra crabcakes i köket. Det känns som om det kommer att gå åt helvete, men what the hell, så att säga.

Tala högre i telefon

Huvudvärk eller inte. Dagarna pinnar på. Jag kom inte tillbaka till nåt extremt inferno utan ägnar snarare dagarna på arbetet åt att försöka slå nya Bubble Shoot rekord. Ett totalt hjärndött spel som jag helt snöat in på. Eller så läser jag twitter och skrattar högt åt Elizabeth Windsor.

Nyss var jag i kontakt med UPS. Precis som en del andra hade jag inte vett nog att skriva in en leveransadress där jag faktiskt brukar befinna mig dagtid, utan hade glatt plitat ner hemadressen där inte ens en katt är hemma längre. Nu är det förvisso ordnat, men det var inte helt lätt. Till att börja med hade man skickat ut ett "vykort" från UPS med mikroskåpisk text som dessutom inte gått igenom en skrivare med direkt färsk toner. När jag sedan med visst besvär lyckats klura ut det extreeemt långa sändningsnumret så var det dags att ringa;
"Tack för att du ringer UPS, vill du välja svenska tryck 1...." osv.
Efter ett par tryckningar svarade en man stressat.
"Ja hej, jag heter Ann..."
Här avbröt han mig och skrek;
"JAG ÄR LEDSEN OM JAG AVBRYTER MED DET BRUSAR BARA HÄR, KAN DU RINGA OM IGEN..."
Någonstans här la jag på luren. Halvdöv. Det mer än brusade på min sida, så att säga.